Logg Onsdag

I dag har Johan burit Freja till dagis i pyjamasen. I går skrek samtliga tre, särskilt Vidar, hela vägen till dagis. Tack gode skapare att det är nära. Tydligen så är detta en tuff vecka att vara liten på. Jag tvättar och tvättar men ändå tycks inte tvätthögen bli mindre, det är som om någon fyller på hela tiden =S Johan och jag har svullat i oss en påse micropopcorn och ser nu på "Superstars", det behövs. Barnen somnade i någolunda tid sen jag och mannen tog i från fotknölarna och punktbevakade dom i en halvtimme (samt lite saga).I dag har Maria bjudit mig på fika på Bagarstugan, mums! Schweizernötchokladtårta med cappucino....mmmmm.... Apropå fika så väntar   Jorunn otåligt på sitt tandläkarbesök på Fredag. Freja var där i Tisdags och hon hade inga hål och hon låg helt still, så duktig tjej. Jag vill minnas att jag var jätterädd första gången jag var hos tandläkaren efter att ha hört mina storasystrars skräckhistorier om dom. "Å så ligger man där i stolen, FASTSPÄND, å så tar tandläkaren fram sin JÄTTESPRUTA som har så lång nål att den går genom kinden..." Så lät det ungefär. Tack för det! Det är verkligen bra med profylaxtanl.besök och systrar som håller tyst.

Helgens aktiviteter

Gången helg har vi haft späckat schema, middag på torsdag kväll med goda vänner, sexårskalas fredag kväll, film (Prinsessan och grodan), Kantarellen (mataffär) samt pizzahämtning och skogsutflykt på lördagen och trädgårdsröjning med korvgrillning, hallrenovering och städning på söndagen, phuuu! Alldeles för mycket aktivitet för en helg, nu är det söndag kväll och vi är helt utpumpade i stället för helt utvilade och dessutom verkar barnen ha åkt på något skrot för alla tre är småvarma i kväll och Freja hade feber redan i går. Prinsessan och Godan är  en film som jag varmt kan rekommendera till samtliga oavsett ålder, mycket bra film trots namnet. På Lördagskvällen såg vi "Be kind rewind" och den var inte riktigt lika bra, precis som Maria sa när hon såg fodralet "NEJ". Nu har vi en vecka med hjärtultraljud framför oss och både Jorunn och Freja ska på tandläkarbesök, mamman skulle visst också behöva gå dit, hmmm. Jorunn och Freja stod med näsorna tryckta mot akvariet som finns på pizzerian vi var  till och Jorunn sa: " Mamma, jag skulle också vilja ha ett skafferi". Jag gapskrattade opedagogiskt rakt ut och bet mig sen i kinderna och kved fram att det heter akvarium och att ett skafferi är ett skåp som man har mat i. Även Jorunn kunde då hålla med om att det skulle se lite lustigt ut med akvariefiskar i ett skafferi.

Mina älsklingar har beskrivit och ritat av mamma.

Höstrugg

I dag är det dimmigt och hösten kliver på i rask takt. Vi var i Sverige förra helgen och där var träden mycket gulare. Det är alltid en tröst att det åtminstone är lite ruggigare på andra sidan vattnet. Alla barnen är på dagis och är förhållandevis friska, bara liiite snuviga. I dag ska Jorunn på födelsedagskalas med disco och Freja ska vara hemma och se på princessfilm. Jag måste alltså hyra en princessfilm och köpa en för en sexåring passande födelsedagspresent innan barnen slutar på dagis. Hmmm, det där med presenter till barn man inte känner är lite trixigt...Jag har bakat en glutenfri sockerkaka, det blev halvskumt men OK, så nu hoppas jag att Erika vill komma och äta den.

Jorunn börjar tycka att det är tråkigt att bli stucken i fingrarna hela tiden och i morse sa hon: "när jag blir gammal, mamma, då kommer  jag att spricka och så rinner det ut blod överallt". Vi fick ha ett långt samtal om att kroppen inte spricker och att den klarar att läka sig väldigt fort och dessutom kommer hon antagligen inte att behöva sticka sig i fingrarna resten av livet, snart kommer de nog på något smart för att kolla blodsockret på något annat sätt. Det är hjärtskärande att hon inte kan få slippa men det är väl oket man får bära som förälder, att barnen är tvungna att leva med sina bekymmer, vi kan inte skydda dem från allt.

Freja somnade på golvet i går kväll så vi fick bära henne till sängen. I morse vaknade hon glad och pigg och fixade med tandkräm åt ALLA och tog fram jackorna åt oss. Sen fick hon ett raseriutbrott när hon inte fick sitta i rätt barnstol i bilen, hon skrek hela vägen till Johans jobb, tillbaks till dagis och där fick hon sitta kvar i bilen tills jag lämnat in Jorunn och Vidar då hade hon mjuknat och ville också in till dagis, efter lite snyftande, kramande och pussar så kunde jag lämna allt tre och åka hem.

Vidar har just avklarat höstens första långkörare med snuva, hosta och öroninflammation. Nu är han rätt OK och orkar springa som vanligt. Jag misstänker att kommande år fram till operation nr 3 kommer han att orka allt mindre. Annars har han ju just fyllt två år och det märks tydligt med dagliga raseriutbrott när han inte får sin vilja fram. "Ja VILL" skriker han eller för all del "ja vill INTE", varje kväll får vi jaga honom med pyjamas och blöja för det är plötsligt hemskt tråkigt att gå och sova.