Åhoj, nu är det nya direktiv för Vidars öron, det blir Göteborg trots allt då de inte vågar söva honom här ute. Vi ska flyga dit och hem vilket framstår som rena nöjestrippen jämfört med att åka båt och tåg hela vägen till Göteborg. Jag förbereder mig med att packa det som går och försöker att se till att lilla prinskorven har något att göra på vägen och under all tråkig väntan på sjukhuset.
I dag har jag och Johan vart på barnrådgivningen med Vidar och Jorunn,de har fått sin andra vaccination mot svininfluensa och säsongsinfluensa. Vidar var inte glad men protesterade bara lite, däremot visade Jorunn upp en ny sida vad det beträffar sprutor, hon vägrade. Vad gör man med en sexåring som inte vill? Hon är alldeles för stor för att man ska orka hålla i henne och hon är alldeles för mycket tjurskallig för att det ska gå att övertala henne. Till slut lyckades vi med en halvlösning där Jorunn motvilligt gick med på att sitta i mitt knä och vi fick hålla i hennes arm för kung och fosterland, phhuuu...jag var tvungen att ligga på soffan när jag kom hem.
Det snöar och är plusgrader ute, jag VILL inte ha mer snö nu, det finns liksom ingen ände på nederbörden. Vallarna utanför vårt hus är så höga att häcken är helt begravd och snart har vi ingenstans att göra av all snö, jag funderar på att smälta ner snön och sälja den på flaska, "Alandaqua"?
Ja just ja, det var ju det där med jobb också, jag har ju fått mitt drömjobb! Produktspecialist med kontor med utsikt över vattnet, kan det blir bättre? Jag ska börja jobba deltid och vad det verkar kan jag välja att jobba deltid så länge jag vill i princip och det känns otroligt skönt. Det har vart en lång resa hit men nu är jag otroligt tacksam att vi valde den vägen vi gjorde i livet för det ledde till något riktigt bra. Nu kan det ju låta lite hemskt men hade jag inte gått igenom allt som hänt de senaste åren så hade jag ALDRIG haft självförtroendet att söka det här jobbet och trots att det är som det är med barnen så har vi nu ett liv som är väldigt bra, här på Åland.
