Nya hallgolvet, det tog bara två år....men det blev ju himla bra!

Nagelbitaren

För att ytterligare öka spänningen inför operationen (som om det behövs) så har Vidar (så klart) gått och blivit förkyld. Vi har vart hon doktorn idag och vi kan bara vänta och se om vi kan åka på lördag eller inte. Vi ska få komma på en check på fredag så då vet vi med säkerhet om vi kan åka iaf sen får vi se vad de säger i Göteborg för de har inte alltid samma uppfattning om vad som är friska luftrör. Tjohej, men jag tar djupa andetag och grämer mig över att jag inte har hittat en gran till trädgården till advent. Ska jag behöva stjäla en verkligen?

Hujedamej!

Nu är det för sjutton bara två helger kvar innan vi ska fara till Göteborg! Vad hände?! Typ i går var det en månad kvar, nu blev det ju ruskigt bråttom med allt. Bilen måste besiktigas för annars har vi körförbud när vi kommer hem och då måste jag dammsuga innan så att farbrorn på bilbesiktningen hittar bälten och grejer i baksätet som i nuläget är inbäddade i ett tjockt lager sand och då måste jag först köpa nya dammsugarpåsar till grovdammsugaren vilket betyder att jag behöver pricka de lynniga öppettiderna hos "vart-vi-nu-köpte-dammsugaren". Håhåjaja. Liknande exempel finns i en lång rad så det kommer att bli späckade veckor fram till den 26 november när det bär av mot Götet (som vi säger som är från trakten;)) Men å andra sidan så har jag ju inte så mycket annat för mig så det är väl lika bra.

Tiden är kommen

Ja, det låter lite domerdagsaktigt men det är faktiskt precis vad det är, för oss. Vidar har äntligen blivit kallad till den sista (förhoppningsvis) hjärtoperationen. Det ska ske den 29 november och han skrivs in dagen innan. Vi har väntat senda i september på kallelsen så nu kan vi äntligen börja planera, julen är enligt mina beräkningar räddad på så sätt att vi antagligen kommer att få komma hem från sjukhuset innan julen. Vi siktar på att vi alla självklart ska fira jul tillsammans efter att allat jobbigt med operationen är över. Det kommer at bli en riktigt bra jul.

Det går bra nu.

Nu rullar det. För första gången på evigheter så känns det som att livet går lite lätt, det rullar på liksom. Efter Vidars operation i Göteborg och efter att jag har kommit in i det nya jobbet så känns det väldigt skönt. Mitt nya jobb är underbart svårt och kollegorna är jättebra. Jag har frossat i nya jobbkläder som man ju MÅSTE ha när man har ett nytt jobb och så skor förstås.

I dag på självaste fettisdagen så har vi mumsat semlor eller fastlagsbullar som vi säger på Åland och konstaterat att det är ju sååååå gott i år också. Jorunn tog på muskotnöt och parmesanost på sin spagetti och sa "muskelnöt är jättegott" vi fnissade och tänkte på en riktigt biffig person som är ett nöt.

Ute smälter det på men fortfarande så kan jag inte säga att jag ser så stor skillnad mot januari vad det gäller snön men snart så måste det bita. Det är som allra mörkast innan gryningen sägs det och lite så känns det nu, outhärdligt snöigt när det borde vara vår. Men snart så...

Resor å jobb

Åhoj, nu är det nya direktiv för Vidars öron, det blir Göteborg trots allt då de inte vågar söva honom här ute. Vi ska flyga dit och hem vilket framstår som rena nöjestrippen jämfört med att åka båt och tåg hela vägen till Göteborg. Jag förbereder mig med att packa det som går och försöker att se till att lilla prinskorven har något att göra på vägen och under all tråkig väntan på sjukhuset.

I dag har jag och Johan vart på barnrådgivningen med Vidar och Jorunn,de har fått sin andra vaccination mot svininfluensa och säsongsinfluensa. Vidar var inte glad men protesterade bara lite, däremot visade Jorunn upp en ny sida vad det beträffar sprutor, hon vägrade. Vad gör man med en sexåring som inte vill? Hon är alldeles för stor för att man ska orka hålla i henne och hon är alldeles för mycket tjurskallig för att det ska gå att övertala henne. Till slut lyckades vi med en halvlösning där Jorunn motvilligt gick med på att sitta i mitt knä och vi fick hålla i hennes arm för kung och fosterland, phhuuu...jag var tvungen att ligga på soffan när jag kom hem.

Det snöar och är plusgrader ute, jag VILL inte ha mer snö nu, det finns liksom ingen ände på nederbörden. Vallarna utanför vårt hus är så höga att häcken är helt begravd och snart har vi ingenstans att göra av all snö, jag funderar på att smälta ner snön och sälja den på flaska, "Alandaqua"?

Ja just ja, det var ju det där med jobb också, jag har ju fått mitt drömjobb! Produktspecialist med kontor med utsikt över vattnet, kan det blir bättre? Jag ska börja jobba deltid och vad det verkar kan jag välja att jobba deltid så länge jag vill i princip och det känns otroligt skönt. Det har vart en lång resa hit men nu är jag otroligt tacksam att vi valde den vägen vi gjorde i livet för det ledde till något riktigt bra. Nu kan det ju låta lite hemskt men hade jag inte gått igenom allt som hänt de senaste åren så hade jag ALDRIG haft självförtroendet att söka det här jobbet och trots att det är som det är med barnen så har vi nu ett liv som är väldigt bra, här på Åland.